det är en dag imorgon också

när orken tröttnat och lagt av, när magen fnyser och ögonen vill gömma sig under täcket då sitter jag och förbannar att jag blev kvinna.
regnet har fallit och datan har tagit skydd under paraplyet för att 40 min senare påstå att nedladdningen ändå avbrutits, då förbannar jag teknologin.
detsamma gjorde jag när samma meddelande visades efter 20 min i en överhettad bil och med en seg dator som enda sällskap.
jag trodde jag skulle komma undan en idag plågsam cykeltur när mitt däck inte ville andas in ordentligt men efter ett byte av pump flina den retsamt mot mig och cykeltur blev det. låren grät. vi gjorde den korta rundan eftersom jag var så grinig och simmade oss gröna av alger vid ringsjön. det är det nog inte många som vågar (ha!), och varmt var det, nästan som en jaccuzi full med kiss.
ja, det är inte en av mina piggaste dagar, men med lite gato negro vin och massa snus ska det nog gå. ja juste, jag kanske vågar berätta att jag slutat röka. snart 1 vecka som "rökfri" och "snusfull". en sak i taget min vän.

som tur är börjar jag nu lagom till kvällsmiddagen vakna till liv. tror jag blev lite motiverad när pappa lite lagom elakt påpekade att det "märks direkt vilket humör du är på" och jag tänkte "näe? är jag så enkel?". hoppas min arbetsgivare inte har samma ögon som pappa.
3 aug ringer det in för arbete, efter ett drygt år av "semester", ja, helt ärligt bengan?....

nu skiner solen på min vän daisy, där hon ligger under paradisträdet på farmors tomt. solen skiner på korset som märker bostaden för hennes kropp. kanske, kanske tittar hon på mig och på korset och tackar för en händelserik dag, en dag som ingen annan. hon levde kort, men intensivt. lilla lilla daisy.

nu för tiden ser jag på mig själv som en svala.